Tryck på play och lyssna på texten som jag försökt översätta nedan.

När en skål går sönder i Japan, så sätts skärvorna ihop och skarvarna fylls med guld, det bildar vackra linjer. Det betonar det vackra av det som en gång var trasigt. De tror att när någon lidit skada och har en historia så blir det vackrare, detsamma gäller människan. Allting du har varit med om, allting du kommer vara med om, gör inte ditt liv fulare, även om det kändes så när du var med om det. Det är upp till oss att måla vår kamp med guld och göra det vackert. Du är inte trasig bakom helandet. Du kan lära dig av vad som har hänt och bli en bättre person av det du varit med om, på grund av den kamp du stridit. Du kan bära dina ärr med stolthet, att det du varit med om har gjort dig till den du är idag. Och ingenting kan hota dig mer.

Ingen har ett perfekt liv, det är bara upp till oss, om vi målar våra trasiga bitar med guld och gör det vackert. Skäms inte för det du har varit med om, det du gått igenom har varit av en anledning. Ju mer du förnekar, ju mer du klagar, ju mer du inte accepterar det som har hänt dig - desto mer meningslöst känns det.

I Samma sekund som du accepterar, och ta lärdom av din kamp, det du varit med om, blir det precis om när man lagar skärvorna med guld, du vänder något fult till något vackert och inspirerande. Det du varit med om, inspirera andra människor och då ser du att allt var värt det. Så fastna inte i hur det brukade vara.

Jag hörde en gång ett citat: Varje kapitel i ditt liv kommer en version av dig själv.
Och ibland krävs det att man trasas sönder för att bli ditt nya jag.

Februaris fototema för min Fotoklubb var "Genom svaghet lyser ljuset" och jag blev inspirerad av Kintsugi och applicerade det på min egna kropp. Min kropp är full av ärr både själsligt och kroppsligt. Mina ärr efter min bröstcancer målade jag med guld för att förgylla skärvorna av mig. Jag är stolt över hur min kropp ser ut, att den bär tydliga spår efter min kamp.

Mina ärr på insidan håller jag på att måla och jag hoppas att jag snart kan vara lika stolt över dem som jag faktiskt är över min kropp som bär minnen av den sjukdom som jag till slut vann kampen över.

Ett sportlov som har firats på hemmaplan, i Torslanda. Barnen är stora nu och klarar det mesta själva, trots allt är det mysigt att få tid att göra lite roliga saker tillsammans, Marcus jobbade hela veckan, men jag tog ledigt halva måndagen och hela torsdagen. I måndags var det Alla hjärtans dag och jag väckte barnen med frukost och varsin polkagrisklubba. Vi åkte sedan till Sörredsbadet eftersom Vince skulle göra sitt simtest som han missade i skolan då han var sjuk, Lucia och jag passade på att simma och leka lite under tiden. Sedan åkte vi och åt Alla Hjärtansdags lunch med Thaibuffe, typ barnens bästa! Jag åkte till kontoret efter lunch medan barnen slappade hemma.

På tisdagen kom Lucias fina kompis Molly, som flyttade från Torslanda till Eriksberg. Molly och Lucia leker så ofta det kan, men det blir ju helger och lov på grund av avståndet. Vince och kompisen Alice tog bussen in till stan för att bland annat köpa en Skateboard och kika runt i affärer. Så kul att de är så stora nu så de kan börja åka in själva med buss.

På onsdagen var jag tvungen att åka in till kontoret igen, då kom farmor och farfar hit och var med barnen och Molly som hade sovit över. Vince fortsatte att bygga på sin Enduro cykel som snart börjar bli klar. Imponerad av hur han kunnat bygga i princip allt själv. Drömmen om ett eget cykelmärke och designade MTB-kläder har nog inte blivit mindre. Ni vet vart ni läste det först!

I torsdags var det dags att gå på vårt årliga SPA. Lucias julklapp tredje året i rad. Vi är så nöjda med Arken SPA som inte ligger långt från oss i Torslanda,

När vi var nöjda med allt badandet så gick vi upp till massagestolarna och njöt av solen som strömmade in. Sedan blev jag spöad i biljard innan vi båda tog varsin ansiktsbehandling. Kändes lyxigt att även jag fått en behandling i födelsedagspresent. Vi avslutade besöket med lunch innan vi mötte upp Vince på Kulturhuset Vingen för att se filmen Comedy Queen. En fantastisk bra film om ni frågar mig! Vince var tyvärr inte kvar och såg slutet då kompisar drog och han åkte vidare. Lucia blev senare upphämtad av Mollys pappa för Tacomys och sedan Kungsbacka badhus på fredagen när både jag och Marcus jobbade igen.

Ok, vi har inte varit i bara Torslanda detta sportlovet. I går åkte vi till min hemstad Växjö för att träffa min poppa och hans Eivor om bara för ett dygn. Efter en smarrig lördagsmiddag med oxrullader och alla klassiska tillbehör så lämnade vi "de gamle" hemma en stund och åkte först till vattentornet, även kallat Ekotornet pågrund av att de ekar något helt otroligt där. Vi åkte sedan till Samarkand och barnen köpte lite kläder. Kvällen avslutades med Mello och mys.

Vi vaknade upp till en strålande vacker söndag och efter en "hotellfrukost" a la Eivor så tog Marcus och jag en härlig långpromenad runt Växjösjön med en liten avstickare mot Storgatan och en paus vid vattentorget där vi satt i solen och njöt av det som nästan kändes som vårsol.

Nu är Sportlovet över och imorgon börjar skolan igen för barnen. Men det blir bara fem dagar innan de tar ledigt några dagar då även vi ska åka på en efterlängtar skidsemester.

För två veckor sedan hade vi vår första Stylade Fotografering med min Fotoklubb FotoFralla. Work shopen hade jag som vanligt planerat i månader - det jag inte räknade in var covid och regn....
Alla tio fotografer hade tackat ja - men tre stycken fick tyvärr ställa in pga. sjuka. Även Fotograf Jennifer Nilsson som skulle kommit och pratat om temat "Levande Familjefotografering" fick ställa om och körde digitalt istället. Vi träffades hos Maria i Frölunda, åt god soppa med bröd kaffe och kaka och pratade och tog del av Jennifers kunskap när det kommer till att fota familjer på ett avslappnad och lekfullt sätt.

Sedan var det dags att ta sig till Påvelund och träffa två familjer och deras barn. Även där lite avhopp för sjuka barn. Ett riktigt Göteborgsväder med regn och blåst gav oss utmaningar. Ett härligt gäng killar som vi försökte fånga mitt i leken där i skogen. Delar med mig av ett gäng bilder som jag lyckades få till under en knapp timme innan vi var tvungna att ta skydd för regnet som tilltog.

Tack Alexandra och Josephine med familjer för att vi fick fota er. Tack för ert tålamod och er härliga energi som ni gav. Hoppas jag får möjlighet att fota er en dag då vädret är lite bättre också.
Fotoförfrågningar skickas till essens@bagleborn.se