Jag är Marléne

Alla bilder i detta inlägg är fotade av Anna Edlund

Som rubriken lyder är jag Marléne. Marléne Bagleborn och är bosatt i Torslanda. Jag har hunnit fylla 45 år, vilket jag är stolt glad och tacksam över. Det kunde slutat på ett helt annat sätt när jag diagnostiserades med aggressiv bröstcancer 28 år gammal. Med åren så har jag lärt mig så mycket om mig själv. På något vis har pandemin lärt mig ännu mer om vem jag är på riktigt. Förutom att jag älskar att fota så är min stora passion matlagning och inredning. Även om jag känner att det sistnämnda kanske har svalnat något. Kameran har följt mig sedan jag var 7-8 år gammal och jag har alltid sett min värld i bilder. Matintresserat kom efter gymnasiet när jag började jobba som barnflicka/hembiträde i en familj med fyra barn. Så här skulle nog alla om jag känner beskriva mig och min personlighet. Jag la ut en frågbubbla på instagram och bad er fråga vad som helst och jag fick några frågor som jag tänkte berätta mer om.

När, var och hur flyttade du till Göteborg? Jag flyttade upp sommaren 1997 eftersom jag var klar med Växjö och ville upptäcka något annat. Jag ville bort från staden, och den person jag var där. Året innan hade två av mina vänner flyttat upp och min dåvarande pojkvän skulle studera i Göteborg så jag hängde på. Det var bara en slump att jag hamnade just här. Skulle likagärna kunnat vara Stockholm eller Jönköping. Jag kom så väl ihåg att jag tog lägenheten i Gamlestestaden osedd. Tänkte vem vill inte bo i Gamla Stan liksom. Ha ha ha - tur jag inte visst då att det bara månader efter jag flyttande in skulle vara skottlossning på min gård och att någon sköt in genom ett fönster som träffade rakt in i kylskåpet där kulan gick igenom en ketchupflaska. Ganska snart efter att jag flyttade upp tog kärleken slut och sommaren 1998 träffade jag Marcus, som sedan blev min man. Resten är historia och jag har aldrig ångrat att det var just i Göteborg jag hamnade och att vi köpte vårt hus i Torslanda året efter vi gifte oss.

Jag fick också frågan om min favoridoft. Så svår och otippad fråga. Hade någon frågat om min favoritsmak hade jag på en sekund svarat den asiatiska smaker: chili, vitlök, lime och koriander. Men doft?
Min favoritparfym är Si från Giorgio Armani. Men egentligen är jag inte så blommig av mig.
Men efter att ha funderat ett tag, och tänkt på dofter som kaffe, tjära, syren och tvättmedel. Så landar jag nog i citron, med risk för att det kan dofta rengöringsmedel så säger jag citrongräs. Frisk härlig doft!

Men om man ska gå inför skalet på Marléne då, vad hittar man då?
Jag har fastnat för fyra olika egenskaper som beskriver mig väl och det känns som en mognadsfråga att jag kommit fram till just detta. Något som jag inte hade kunnat säga om mig själv för några år sedan. Allt är man inte stolt över och man måste ständigt jobba med sig själv och jag har lärt mig att det är viktigt att man har självinsikt.

BEKRÄFTELSE
Jag har ett stort behov av bekräftelse. Och nu pratar jag inte bara om likes på sociala medier utan bekräftelse som mamma, fru, vän och arbetskamrat. Jag vill bli sedd och uppskattad för den jag är och det jag gör. Vill känna mig behövd. Det kan bero på att jag i så många år bara verkat i det dolda. Jag har känt mig så många gånger osynlig och oviktig. Inte uppskattad för den jag är. Och på senare år så har detta påverkat mig och just bekräftelsen blivit än mer viktigare för mig! Inte särskilt smickrande personlighet, det är jag fullt medveten om. Men hej - detta är jag.

INKLUDERANDE
Jag är en inkluderande person. En person som ofta tänker på alla andra. Jag är alltid väldigt noga på att att alla ska få vara med, och att ingen ska känna sig utanför. Under åren så har jag blivit så bränd många gånger både för mig själv och för mina barns skull när jag inser att alla inte är lika inkluderande utan i många fall mer egoistiska. Att lära sig att inte alla vuxna är inkluderande har gjort ont så många gånger och jag har gråtit miljoner tårar över att inte jag eller mina barn ska vara medräknande. Det sitter nu en tagg i mig, och jag känner att jag motvilligt försöker tänka mer och mer på oss själva istället för på alla andra. Men då känner jag att jag inte är sann mot mig själv. Jag vill ju faktiskt vara den där inkluderande människan - som jag mår bra av att vara. Men utan att jag för den sakens skull ska bli bränd eller besviken på att alla andra inte är som jag. Hur ska jag lyckas med det?

UTMANINGAR
Jag hatar utmaningar. Tyvärr.
Så fort någon nämner utmaning -så slår hela min kropp bakut och det blir tilt i hjärnan. Jag tycker det är jättejobbigt att lära mig nya saker. Oavsett om det rör sig om nya saker på jobbet, kamerainställningar eller att cykla MTB. Jag vill kunna med en gång. Jag vill känna igen mig och vara trygg i det jag gör. Att utmana mig inför andra är ännu värre. Usch - då vill jag sjunka genom golvet och förvinna i ett nafs. Hade hellre varit en person som kastar sig över utmaningar och som älskar att lära sig nya saker. Hur jobbar man på att bli bättre på det?

PROJEKTLEDARE
Jag är familjens projektledare. Men jag älskar även att driva andra projekt. Jag driver en fotoklubb och fullkomligt älskar att ordna våra stylade fotograferingar från A till Ö. Boka tid och plats, kontakta samarbetspartners och fundera ut olika teman. Bjuda in och planera aktiviteten. Jag börjar i smyg drömma om att få jobba med något åt det här hållet. Och kanske jag har något på G åt det hållet. Saker och ting håller på att hända bakom kulisserna. Saker som fortfarande är så hemliga så jag knappt kan tänka tanken själv. Men förhoppningsvis är det något som jag kan driva som en del av mitt företag inom kort.
Jag hoppas att allt faller på plats innan sommaren och att jag då kan berätta mer för er.

Jag är Marléne. Du kanske vet vad jag heter men du känner inte till min historia. Min far är berget, kraftfull och mäktig. Äldre än tiden. Sträng och fridfull. Han kan vara både och. Min mor är medelhavets sol. Hennes varma omfamning smeker min hud och hennes ljus leder mig varje dag. Min lärare är vädret. Friska briser lärde mig stå emot kylan. Du lärde mig att vara stark, att frodas. Och jag frodades. Nu känner du till mina rötter så nästa gång du se mig titta bortom mitt söta skal, mitt utsökta kött och minns, minns vad jag kommer ifrån, minns min historia. Jag är Marléne.

  • 25 visningar

Gillar

Kommentarer